Kort om narkotika
Detta är en översikt över de vanligaste förekommande narkotikapreparaten i Sverige, sammanställt av Polishögskolans narkotikacentrum, Stefan Holmén och Margareta Bergsten. Information har också tagits från informationshäftet Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor (7.1) samt från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings (CAN) faktaserie.
Narkotika brukar efter sina verkningar indelas i fem huvudgrupper:
- Cannabis (ex. marijuana, hasch, cannabis)
- Opiater (ex. opium, morfin, heroin, kodein, metadon, fentanyler, buprenorfin, syntetiska opiater)
- Centralstimulerande medel (ex. kokain, amfetamin, metamfetamin, metylfenidat, kat)
- Hallucinogener (ex. svampar, LSD, PCP, MDMA "ecstasy")
- Läkemedel (ex. bensodiazepiner, barbiturater)
AMFETAMIN (Centralstimulantia)
Amfetamin och besläktade preparat som kokain och fenmetralin är centralstimulerande medel som påverkar det centrala nervsystemet. Amfetamin framställs på kemisk väg och förekommer vanligen i form av ett vitt pulver, ibland med svag färg åt gult, brunt eller grått.
BENSODIAZEPINER (lugnande läke- och sömnmedel)
Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som började användas i Sverige under 1960-talet. Bensodiazepiner är internationellt accepterade standardmedel vid behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga sömnstörningar. De har även i varierande omfattning kommit att användas vid behandling av lindrigare former av oro, ångest och tillfälliga sömnstörningar.
CANNABISHARTS (hasch)
Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampaväxt som odlas i stora delar av världen. I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats.
MARIJUANA
Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampaväxt som odlas i stora delar av världen. I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats.
HEROIN (opiat)
Heroin lanserades 1897 som ett botemedel mot morfinmissbruk. Det visade sig visserligen vara ett bättre smärtstillande medel och en bättre hostmedicin än morfin, men skapade sannolikt också ett större beroende och har sedan dess varit det dominerande missbruksmedlet. De opiatbesläktade syntetiska drogerna, så kallade opioder, såsom petidin och metadon, utvecklades för att ge ett smärtstillande medel som inte gav upphov till missbruk. Men alla opiater kan leda till missbruk.
OPIUM (opiumvallmo)
Opium är intorkad mjölksaft som utvinnes från frökapslarna på opievallmon, Papaver somniferum. Av detta råopium kan man framställa morfin och ur morfinet, heroin och kodein. Opiater har sedan lång tid använts både som läkemedel och berusningsmedel.
KOKAIN (Centralstimulantia)
Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint, vitt kristalliskt pulver, normalt med en renhet på över 80 procent. Kokain är ofta utblandat med inaktiva ämnen med samma utseende, eller med aktiva preparat som ger effekter som liknar kokainets, till exempel lokalbedövningsmedlen prokain och bensokain, eller andra centralstimulerande droger.
ECSTASY (MDMA)
Ecstasy är det vanligaste namnet på den drog som kemiskt går under beteckningen, 3,4-metylendioximetamfetamin, MDMA. Ecstasy är en hybrid som liknar det centralstimulerande preparatet amfetamin och den hallucinogena naturprodukten mescalin. Andra smeknamn på drogen är Adam, XTC, MDM, mfl. Ecstasy, liksom den kemiskt besläktade drogen MDA (love drug), anses ge rusupplevelser som inte finns hos övriga droger.
GHB
GHB, gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra, är en kroppsegen substans som förekommer i de flesta av kroppens vävnader. GHB påverkar en rad centrala funktioner såsom vakenhet, sömn och temperaturreglering liksom känslor som aggressivitet och sexualitet. GHB är såväl prekursor (modersubstans) som metabolit (nedbrytningsprodukt) till GABA (gammaaminosmörsyra), en annan signalsubstans i centrala nervsystemet. Samspelet mellan GHB och GABA kan förklara en del av de typiska effekterna av GHB-intag såsom variationer i vakenhet och sänkt kroppstemperatur. I motsats till GABA passerar GHB snabbt blod-hjärnbarriären (hjärnans kemiska skydd mot omgivningen).
LSD
LSD, meskalin, psilocybin och PCP är narkotika som kallas hallucinogener. De ger speciella effekter som liknar vissa psykotiska fenomen. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer.
(c) 2004 HL Scandinavia | info@hlscandinavia.com
Telefon: 08 544 717 30 | Fax: 08 - 768 15 60
Adress: Box 1148 | 183 11 Täby
